Det rullande materialet:

Det blev Fleischmann när jag fick mitt första tåg.

Pappa var ingenjör och jag tror att han tyckte att teknikfaktorn var högre

i Fleischmann än i Märklin.

Märklin var mer leksak tyckte han tror jag.

Fleischmann på den tiden  (första hälften av 1950-talet) var inte särskilt

driftssäkert. Syllmaterialet var pressat papp, och skarvarna ledde inte över

strömmen ordentligt, så man fick ha en lång pinne och ”peta” på loket

ibland när det stannade av sig själv. Likaså var tvårälssystemet inte så

där jättelyckat, hjulen oxiderade och loken startade inte därför. Då fick

man använda pinnen igen och peta, eller också hålla på och krypa ut till

loket och peta. Faktum var ju att Märklin inte hade några av dessa prob-

lem, utan startade och gick hur bra som helst. Men det där med en tredje

skena i mitten såg ju inte verkligt ut. Sedan kom nobbarna, men det var

många år senare.

Så det blev Fleischmann för mig och jag har aldrig kunnat överge det märket.

Alla mina lok utom ett är därför Fleischmann, och nästan alla mina ”fina”

vagnar är Fleischmann.

Sedan har jag en del andra dyra vagnar av speciella märken, men också

mängder av andra enklare och billigare. Det här med dyra vagnar är nog för

mig lite mer en njutning att veta att de är ”fina”, än att det faktiskt syns

på dem när de rullar ute på banan.

Alla mina lok är köpta utifrån känsla. De representerar liksom olika saker

känslomässigt för mig. Jag är lite rigid där, för jag kör med rätt fasta tåg-

sätt; somliga lok och vagnar hör liksom ihop för mig.

Mitt expresstågset består av tenderlok Fleischmann 4102 samt vagnarna

5679, 5680, 5681, 5682 och 5683.

Min orientexpress (Tyskland??)  består av ett Lima tenderlok som skall mot-

svara mitt expresslok (men skillnaden är himmelsvid i gång och känsla) ,och

ett par vagnar av den dyrare sorten som jag köpt begagnade, och faktisk av

en Limavagn också. Alla dessa vagnar är av en kortare modell, jag tycker inte

om de där långa boggivagnarna som nästan verkar förväxta.

Mitt lilla lokaltåg består av  tanklok Fleischman 4063 samt Limavagnar

om liknar Fleischmanns 5073, 5075 och 5076. (skulle gärna ha dem istället

men men….)  Det är märkligt hur dessa senare års Fleischmannlok har en

suverän gång och strömupptagning.

Rälsbussen ja. Den har funnits i Fleischmanns katalog sedan början av

1950-talet och alltid lockat mig enormt. Den har beteckningen Fleischmann

4407 och är nog den enda Fleischmannprodukt som har släpskor för ström-

upptagning. Den har också snäckdrev, och med denna utrustning går den som

en dröm. Den håller ju också rälsen ren genom sina släpskor.

Så har jag mitt tanklok från 1971, innan plasten kom in i bilden. Det går yp-

perligt, har fin strömupptagningsförmåga trots sin ålder men tack vare sina

många hjul. Idag har det beteckningen Fleischmann 4065. Det är en riktig

tungviktare med enorm dragförmåga, trots att det inte har gummiringar på

något hjul.

Det har jag som godslok, och där varierar jag tågsätten mer. Mina godsvag-

nar är av alla de sorter, från  udda märken, Lima, Tillig och Rocco till

Fleischmann och faktiskt också någon ombyggd Märklinvagn.

Mitt lilla tanklok från 1960-talet finns givetvis inte längre i kataloger, men

det motsvarar egentligen det som idag är Fleischmann 4021.

Jag har 2 lok till som inte längre finns i katalogen heller. De är ellok av

modeller som fanns i katalogen redan på 1950-talet, men de är inköpta på

1980-talet. Du ser dem i mitt galleri.

Boggieloket går fint, men det gör det bara sedan jag satt släpskor på det.

Tar jag bort dem är det svåra problem med oxiderade hjul och ryckig gång

och svårt att få det att starta.

Slutligen har jag ett vrak. Fick jag bara tag på en motor till det skulle det gå

att få igång det. Jag söker efter en sådan motor, och beskriver den i en efter-

lysning på en annan plats på hemsidan . Det är ett diesellok och motsvarar

idag  Fleischmanns 4226. Jag köpte det på 1950-talet. Det kostade 53 kronor

som jag slitit ihop genom att jobba på posten  (som Karl-Bertil) på min fritid ,

och genom att dela ut tidningar på lördags- och söndagsmorgnar. Jag kan bara

inte göra mig av med det. Det står på ett stickspår och lyser.

Du ser mina vagnar på bilder av mina tågset och på bilder över bangården i

mitt galleri.